makemefly

Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att sätta fingret på vad det är som får mig att må dåligt.Någonting är det,det vet jag för det känns i hela kroppen.Allt kan kännas så himla bra och livet kan kännas helt okej ena stunden och tre minuter senare kännas helt värdelöst.

Oscar sa så här till mig "Det låter klyschigt men det vänder till slut" Han har nog mycket rätt i det han säger och jag hoppas att någon gång i framtiden kommer jag må bra. men jag tror så här: Problem löser sig oftast inte av sig själv, man själv måste göra det. För att lösa något måste man veta vad det är som är dåligt.Det är här jag tror att problemet ligger.Jag vet inte exakt vad det är som får mig att må dåligt och då är det svårt att veta vad jag ska förändra för att må bra igen.

Nothing could be further from the truth and nothing is more powerful than beauty in a wicked world.

Det är inte ofta jag känner att jag verkligen vill lyckas med ett prov och verkligen pluggar till det utan att någon behöver tjata hål i huvudet på mig.I måndags fick jag reda på att vi skulle ha ett kartförhör/kartprov över amerika idag(torsdag).För nästan första gången i mitt liv började jag plugga till det redan samma kväll som jag fick veta det.

Igår dagen innan provet så kunde jag sätta ut alla länder helt utan problem på kartan.Idag på provet kunde jag sätta dit 5.Jag tror inte det finns en enda människa som förstår hur grymt besviken jag är.Det här var verkligen något som jag ville lyckats med och tagit på allvar och så går allt åt helvete.

Jag blev så arg och ledsen att jag inte klarade av att vara kvar i skolan.Det är okej att misslyckas,det vet jag!För att lyckas handlar också om att tillåta sig själv misslyckas.Men det känns ändå jobbigt för jag ville klara det så sjukt mycket.

Hela jag är som en frusen isbit.Mina händer är så kalla att det gör ont i dom och ända upp till överarmarna.Det har varit så i några dagar nu.Både igår och idag har jag haft 35.7 i temp så inte konstigt att jag är så kall.Har tagit fram dom mysigaste vantarna,varmaste strumporna och ska nu bädda ner mig i sängen med två täcken och hoppas på att få upp värmen!

Hur jobbigt det än kändes imorse när jag vaknade så känns det mycket bättre nu.Det är skönt att det är helg nu och att kunna slippa känslan av att behöva försöka tvinga sig iväg till skolan.Jag känner mig riktigt glad nu och ska försöka göra den här dagen bra trots att den började dåligt.Om man har rätt inställning så brukar det mesta bli som man vill.

Jag mår väldigt dåligt just nu och känner mig sjukt ledsen.Det är som att ingen förstår mig hur mycket jag än förklarar.Jag brukar sällan berätta för folk hur jag mår eller vad det är som får mig att må dåligt.Jag är rädd för att folk ska missuppfatta och inte förstå hur jobbigt jag tycker att det är.

Jag vill kunna klara av att gå i skolan varje dag och kunna få minst g i varje ämne.Men varjemorgon jag vaknar och vet att jag ska till skolan så blir jag ledsen inombords och mår dåligt.Ibland går det att ta sig iväg ändå trots att jag känner så och vissa dagar går det inte alls.När jag är i skolan så känner jag mig bara misslyckad,bortkommen och helt förvirrad.

Jag har sjukt låg självkänsla och om jag inte mår bra så spelar det ingen roll hur många mattetal jag än gör,om min sjävbild säger åt mig att jag är helt värdelös på matte så är det ju det resultatet som kommer visas.För att jag ska klara av att gå i skolan och lyckas få minst g i alla ämnen så måste jag först bygga upp min självkänsla!Jag vet att jag kan klara av att bygga upp den men jag vet också att det inte går att göra det över en natt.Det kommer ta tid men det kommer det också vara värt!