Allt runt omkring bara pågår ändå
Det var första söndagen på länge som jag bar smink, utanför fönstret sken solen och en härlig känsla cirkulerade i magen. Vi satte oss i bilen och åkte iväg. Jag satt där med hörlurarna i öronen instängd i min egna lilla värld. Plötsligt var det som att något spräckte bubblan till min värld. Där stod vi, två bilar mitt i rondellen, några ynka meter kvar till vår slutdestination. Jag minns inte vad jag tänkte, minns inte heller vad jag lyssnade på. Jag tittade ungefär lika mycket på bilarna som passerade, som dem tittade på oss. En bildel lyftes in i vår bil, papper skrevs och fyrtio minuter senare kunde vi åka därifrån. Vi stannade aldrig vid vårt mål, vi fortsatte förbi. Den skakande känslan i kroppen sitter kvar än flera timmar senare. Mina tankar är på en helt annat plats än på att det gick bra och ingen blev skadad. Hade allt slutat lika bra om bilen från höger hade kommit i en högre hastighet eller om den hade träffat vår bil på ett helt annat ställe?. Det är nästan läskigt hur ovetandes man egentligen är.
publicerat i Läsvärt /
länka inlägget
Ett lag är så mycket mer än bara ett lag
Bild: Lennart Lundkvist.
Jag blir riktigt upprörd när jag läser om hur barn blir orättvist behandlade. Framförallt när det handlar om barn som har någon form av skada eller ett nedsatt funktionshinder. Emrik, som artikeln handlar om har sedan födseln en neurologisk skada. Det gör att han har stelhet i vänster ben och vissa problem med balansen.
Vad spelar det för roll om en person inte kan springa lika snabbt som de andra? Det är ett helt innebandylag vi pratar om. Ett lag med flera olika individer och förmodligen olika kompetenser. Några kanske springer fort medan andra är proffs på att göra mål. Det kompleterar varandra!
Barn som håller på med någon form av fritidsaktivitet ser ofta upp till sina tränare eller ledare, precis som Emrik också gjorde. Vad hände med att vara en bra förebild? Se möjligheter istället för motgångar. Låta alla få vara med och bidra med det dem är bra på. Oavsett skada eller inte.
Som Emriks mamma Mia säger, det är nio åringar vi pratar om. Hallå verkligheten, nio åringar!. Det borde inte spela någon roll om spelarna är bra eller dåliga. Det handlar om så mycket mer. Det viktigaste är inte att vinna. Ett barn som tillhör ett lag får en känsla av en samhörighet och att det gör något bra. Jag är helt övertygad om att alla i ett lag har gjort eller kommer att göra något bra. Det behöver inte handla om att göra mål varje match. Det kan vara något så litet som att bara vara med och glädjas av att någon annan i laget gjorde mål.
Hur vore det om vi i skolan får för oss att en elev inte kan gå kvar i klassen längre för att eleven har svårare för att göra vissa grejer jämfört med sina klasskamrater. Läs meningen innan en gång till, helst högt. Smaka på orden. Ni hör hur det låter. Helt sjukt.
Jag tycker också att ni ska läsa:
http://na.se/nyheter/1.1850187--vi-vill-inte-bli-anklagade-att-vi-kastar-ut-spelare-. Den handlar om hur Emriks förredetta tränare ser på det som hänt. Det är viktig att tänka på att vi som läser artiklarna inte vet exakt vad som har hänt och vad som är sant. Om det i grund och botten är som tränaren skriver blir jag nästan lite mörkrädd. Hur kunde en sådan egentligen enkel sak bli så otroligt fel?. Det kommer vi nog aldrig få veta. Även fast jag inte vet vem Emrik är, är glad att han börjat spela i en ny klubb och inte slutat med Innebandyn på grund av det här.
K O M M E N T E R A
(1)
publicerat i Läsvärt /
länka inlägget
När röda ögon ser svart
Efter ett missat samtal från mamma ringer jag upp henne. Hon frågade om jag sett vad som hänt på Facebook, hennes röst var lugn, obehagligt lugn. Hon fortsatte med lika lugn röst förklara att något allvarligt hänt. Min kusin, misshandel, blödning i hjärnan. Orden snurrar fortfarande i mitt huvud. Det skrivs ständigt i tidningen och på internet om bråk, misshandel och mord, men det är inte förens det drabbar någon människa i ens närhet som man verkligen förstår och tar till sig vad det handlar om. Världen vi lever i är upp och ner vänd. Det är lätt att ta livet och människorna som lever i det lite för givet. Jag och säkert många andra måste bli bättre på att ta hand om våra nära och kära och ta vara på den lilla tid vi har tillsammans. Ingenting varar för evigt, speciellt inte sådant som verkligen inte får ta slut ♥
publicerat i Läsvärt /
länka inlägget
You are beautiful my friend
Vart man än hamnar i livet kommer man alltid upptäcka nya människor. Vissa fastnar mer i hjärtat än andra. Ett sånt tillfälle var när jag började gymnasiet, för sex månader sen. Det känns som en evighet sen, som om hon alltid funnits i mitt liv.
Hon hade blont hår, lite fräknar på näsan och bruna ögon. På vitt papper skrev hon alltid med en rosa penna. På hennes läppar fans där alltid ett leende. Lena, Lena heter hon.
Jag har nog aldrig tidigare träffat en människa som har en sån positiv inställning till livet. Hon har alltid det positiva tänkandet som jag själv känner att jag saknar i bland. För mig värmer hennes leende mer än solen.
Världen kanske vore mer fin och omtänksam om alla människor fick lära känna en sån som du. Jag är otroligt glad över att jag fick chansen att göra det, fått dela massa skratt och fina minnen med dig.
Alla hjärtans dag tvåtusentolv, du gick din sista dag i min klass. Du flyttar hem igen och börjar på en ny skola nu. Även om vi fortfarande är en klass på många fina människor med massor av olika personligheter, så kommer det kännas tomt utan dig, vår egna lilla glädjespridare. Du lämnar ett svårläkt hål efter dig.
Vi kramades och sa hej då. Fast jag vet att det aldrig var ett evigt hej då. Vi kommer fortsätta vår resa och bygga upp våran livshistora med fler minnen och mer skratt tillsammans ♥
publicerat i Läsvärt /
länka inlägget
Lyckan sitter inte i vikten
I nästan varje tjej tidning kan vi i varje nummer läsa om hur vi på bästa sätt går ner i vikt eller vilka kläder som ger ett smalare intryck av midja,lår och armar.Varför ska allt ständigt handla om att förändra sig själv?.Varför kan vi inte bara få vara som vi är,sluta vikthetsas och bara vara glada för det vi har.
Jag som ungtjej vet hur jobbigt det är och hur mycket man påverkas av media,fast man själv inte alltid tror det.Att börja mixtra med mat och sluta äta är farligt,riktigt farligt.Man blir inte lyckligare för att man går ner flera kilo i vikt.Jag har själv gått ner över 15 kilo på kort tid.Tro ni jag blev lyckligare? Knappast.Det tar hårt på en psykiskt,biter sig fast i hjärnan och förstör.Det finns så mycket viktigare saker här i livet än att förändra sig själv hela tiden!
publicerat i Läsvärt /
länka inlägget
Dom tre jobbigaste åren i mitt liv
Under mina tre år på högstadiet har jag skapat tredje världskriget mot mina föräldrar,Haft ögonen fulla i tårar nästan varje dag,pratat med en psykolog för första gången i mitt liv,fått panikångestattacker,upplevt jobbig stress,mått riktigt dåligt och sjunkit en bra bit under ytan.
När jag började sjuan bestämde jag mig för att jag skulle bli duktig i skolan,plugga och gå ut med alla betyg godkänd.Jag hann aldrig börja,en vägbom sattes mitt framför mig.Hade aldrig orken att ta mig varken över eller under den.Jag har haft IG i nästan alla ämnen fram till max 1,5-2 månader innan jag slutade nian.Jag vet inte vad hände, Jag la mitt egna liv på en hylla och pluggade dygnet runt,oftast hemma.
Tiden räckte inte riktigt till.Jag han aldrig fixa mitt betyg i matten.Därför offrar jag dom två närmsta veckorna av mitt sommarlov och går till skolan och gör klart det.
Nu den 14:e Juni 2011 står jag här med 10 godkända betyg(förhoppningsvis 11).Tack vare min mentor,mina föräldrar och en stor jävla dos med självförtroende lyckades jag klara av Nian nästan helt på egen hand.
Den lyckan jag har inom mig över att jag äntligen får stänga detta kapitell i mitt liv är obeskrivlig!
publicerat i Läsvärt /
länka inlägget
Together we are stronger
Det finns så mycket känslor,tankar och händelser bakom dessa två bilder. Dessa två personerna som är kopplade till bilderna ovan betyder så otroligt mycket för mig.Den översta bilden är kopplad till min pojkvän Niklas,den understa är kopplad till min vän Linnéa.
-
Jag vet många som säger att man måste ha många likheter mellan sin bästa vän och sig själv.Jag känner ingen som är så mer olik mig själv som Linnéa är.När jag inte träffar henne på över tjugofyra timmar blir jag helt i obalans.Den här kvinnan är som gräddet på moset,kryddan i starkmat och strålarna på en sol.Hon gör livet värt att leva.Jag behöver inte ens öppna min mun och förklara saker,hon förstår ändå.Hon har alltid funnits där för mig när jag mått som mest dåligt,hon har stöttat,peppat och varit alldeles jävla underbar.
-
Det är svårt att med bokstäver förklara sina känslor.Bokstäver är inte lika kraftfulla och starka som känslorna är.
K O M M E N T E R A
(2)
publicerat i Läsvärt /
länka inlägget
